Mattias Steuchius, född 26 oktober 1644 i Fogdö, död 2 augusti 1730 i Uppsala, var en svensk professor, riksdagsman, talman och ärkebiskop.
Mattias Steuchius var son till Petrus Steuchius och hans första hustru Brita Ilsbodinia, som tillhörde Bureätten. Steuchius är en latiniserad stavning av släktnamnet Stök som de först kallade sig. I äldre adelsgeneologier uppgavs att släkten på Erik av Pommerns tid tillhört adeln. Mattias Steuchius föddes i en stor barnaskara i Fogdö där fadern då var pastor. Modern avled 1651 och fadern gifte om sig med Elisabet Bruggman. Fadern blev drottning Kristinas hovpredikant samma år som Mattias Steuchius föddes, så familjen borde ha bott i nära anslutning till hovet under Mattias Steuchius första levnadsår. Fadern utnämndes emellertid 1647 till superintendent för Härnösands stift, och familjen flyttade därmed till Säbrå.
Mattias Steuchius undervisades först av informatorer i hemmet, inskrevs 1654 vid Härnösands skola, och 1658 tillsammans med sin bror Erik vid Uppsala universitet där han företog filosofiska och teologiska studier.
Efter att han i Uppsala promoverats till filosofie magister 1668 med andra hedersrummet, företog han utrikes studieresor till tyska universitet, Holland och universitetet i Oxford. 1672 utsågs han till lektor i logik vid Härnösands gymnasium. Samma år prästvigdes Steuchius av sin far och var prästeståndets representant i riksdagen samma år. När Karl XI kröntes var Steuchius i kyrkan.
Han förordnades till professor i logik och metafysik vid Uppsala universitet år 1676. Steuchius utmärkte sig i det ämbetet som bekämpare av cartesianismens spridande, vilket han också gjorde som riksdagsledamot. Själv var han övertygad aristoteliker och verkade kraftigt för religiös renlärighet.
Han blev på dennes begäran sin faders vikarie som superintendent i Härnösand 1682, och året därpå utsågs han formellt till superintendent efter faderns dödsfall. I denna tjänst reste han mycket i Norrland och gjorde visitation; detta ledde till att han kom i kontakt med samernas kultur som han tog för trolldom och försökte förhindra, bland annat genom folkbildning.
Vid universitetets jubelfest 1693 blev Steuchius teologie doktor, och kung Karl XI utsåg honom till förste teologie professor vid universitet, varmed han blev domprost och samtidigt behöll Härnösand stift. Han hann dock inte vara länge i befattningen i Uppsala, eftersom han redan samma år utsågs till biskop i Lunds stift av kung Karl XI som besökte honom i Säbrå under sin norrländska resa. Fullmakten som biskop är därmed undertecknad i Torneå. Kungen närvarade i Uppsala domkyrka när Steuchius vigdes till biskop av Olov Svebilius. Hans stift härjades av pest och därtill krig samt folkliga, mer eller mindre hedniska traditioner. Steuchius verkade kraftfullt för folkundervisning och för att försvenska skåningarna. Steuchius hade biskopsstolen i Lund i tjugo år.
Då Haquin Spegel dog 1714, utnämnde kung Karl XII Steuchius till ärkebiskop och prokansler för Uppsala universitet, vilket han förblev till sin död 1730 då han efterträddes av sin son Johannes Steuchius. I egenskap av ärkebiskop sammanvigde han Ulrika Eleonora med Fredrik av Hessen och krönte dem, samt begravde Hedvig Eleonora och Karl XII. Som ärkebiskop var han känd som kritiker till den allt starkare kungamakten, i synnerhet åren 1719-1720. Vidare har han ansetts som en föregångsman till idén om folkskolan. Han var talman för prästeståndet vid 1719 och 1720 års riksdagar.
Han avled 1730 och begravdes i Uppsala domkyrka. Likpredikan hölls av Jöran Nordberg som var kyrkoherde i St Klara församling. Han var då änkling sedan sju år.
Steuchius gifte sig 1673 med Anna Tersera, dotter till biskopen Johannes Terserus och Elisabeth Troilia (dotter till Margareta Bure "Stormor i Dalom" av Bureätten och släkt med ärkebiskoparna Samuel Troilius och Uno von Troil). Barnen adlades med namnet Steuch den 23 maj 1719.
Johannes Steuchius, ärkebiskop
Elisabeth Steuchia, gift med superintendent Petrus Jonae Asp och stammoder till adelsätten von Asp.
Brita Steuchia, gift med professor Thomas Ihre, mor till den berömde Johan Ihre och stammoder till adelsätten Ihre
Mattias Steuchius d.y., protokollsekreterare, adlad av Karl XII år 1714, vars dotter är stammoder till adelsätten Bruncrona
Anna Steuchia, gift 1. med professor Bonde Humerus, 2. med landshövding Jonas Wulfenstierna
Elof Steuch, professor i Lund och Uppsala, kommerseråd
Maria Steuchia, gift med biskop Nils Barchius
Margareta Steuchia, gift med professor Johan Hermansson, stammoder till adelsätten von HermanssonMattias Steuchius, född 1644-10-26 i Fogdö prästgård Södermanlands län eller, enl. andra uppgifter, i Stockholm. Inskriven i Härnösands skola 1654. Student i Uppsala 1658-10-20. Promov. filosofie magister därst. 1668-12-10. Utrikes resor till Tyskland, Holland och England 1666-1672. Därunder utnämnd till logices lektor vid Härnösands gymnasium 1671. Tillträdde nämnda befattning efter hemkomsten 1672-03-00. Riksdagsman s. å. Andre teol. lektor 1673. Logices professor i Uppsala, installerad i ämbetet 1676-09-19. Superintendent i Härnösand 1682-04-08, under faderns livstid, tilltr. i början av år 1683. Teol. doktor 1693-02-00 vid Uppsala mötes 100-årsfest. Utn. primarie teol. professor och domprost i Uppsala s. å. 19/12 men kom icke att tillträda detta ämbete. Biskop i Lunds stift 1694-06-14, invigd 1695-06-12 i Uppsala domkyrka. Ärkebiskop och Uppsala universitets prokansler 1714-12-04. Promotor vid teol. doktorspromotionen i Uppsala 1719-03-20. Talman för prästeståndet vid 1719 och 1720 års riksdagar. Död 1730-08-02 och begraven i Uppsala domkyrka. [1] 5Var en lärd man, nitisk lärare och utmärkt stiftstyresman. Hans första ärkebiskopliga förrättning var att sammanviga sedermera drottning Ulrika Eleonora och konung Fredrik I, vilka han även krönte. Jordfäste änkedrottning Hedvig Eleonora och konung Carl XII. Hade vid teol. doktorspromotionen efter drottning Ulrika Eleonoras kröning 1719 den tillfredsställelsen att därvid få promovera sin son Jöns, då professor i Uppsala, och två sina mågar'. Hans barn blevo 1719-05-23 adlade med namnet Steuch (sönerna introd. s. å. under nr 1582). Gift 1673-06-29 i Linköping med Anna Tersera, född 1653-06-12 i Vaksala socken Uppsala län, död 1723-04-24 i Uppsala och begraven s. å. 9/6 i Uppsala domkyrka, dotter av biskopen i Linköpings stift Johannes Elai Terserus och hans 1:a hustru Elisabet Troilia samt syster och halvsyster till Elof och Peter Terserus, adlad Tersér, nr 1048.
Mattias Steuchius, adlad Steuch, men ej introd., (son av Mattias Steuchius, Tab. 1), född 1681-11-17 i Uppsala. Student därst3 1693-03-07. Utrikes resor. Efter hemkomsten aktuarie i k. m:ts kansli 1712. Protokollssekreterare i senaten 1714. Särskilt adlad s. å. 19/8 med ett vapen, helt olika det, som sedan blev det Steuchiska, men hann ej taga introduktion. Död 1714-10-06 i Lund under besök hos sin fader och utan söner. Han var en lärd och snillrik man.'. Gift 1714-01-17 med Sofia Nordlind i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1717-02-00 med statskommissarien Christoffer Christoffersson, född 1682, död 1743, stamfader för adliga, friherrliga och grevliga ätterna Adlersparre, 337 och 130), född 1698-12-01 död 1754-03-16, dotter av biskopen i Strängnäs stift Daniel Nordlind och Anna Brunner.
(Kilde: Danmarks Adels Aarbog 1974: Finn Andersen: Obelitz)
Johannes Balthazar Gebhardt von Obelitz
Student 1858 fra Frederiksborg, 20 jan 1869 cand jur, 1869 volontør,
1873 assistent i Finansministeriet, 23 apr 1891 fuldmægtig, 1891
ekspeditionssekretær, 19 mar 1910 afsked.
Ugift.
Louise Augusta Vilhelmine von Obelitz
(Kilde: Danmarks Adels Aarbog 1974: Finn Andersen: Obelitz)
Ovelia* Christiane Fr. von Obelitz
Kilde: Danmarks Adels Aarbog 1974: Finn Andersen: Obelitz
Hansine Ludovica* Elisabeth von Obelitz
Indskrevet i Roskilde adelige Jomfrukloster.
Danmarks Adels Aarbog 1974: Finn Andersen: Obelitz
Anna Christine Cathrine von Obelitz
Danmarks Adels Aarbog 1974: Finn Andersen: Obelitz