Archbishop of Sweden.
Jöns Steuchius, adlad Steuch (son av Mattias Steuchius, Tab. 1), född 1676-01-03 i Härnösand. Student i Uppsala 1690-07-21, i Lund 1695 och åter i Uppsala 1696. Filosofie magister därst. 1700-12-10. Utrikes resor 1698-1701. Docent i filosofiska fakulteten i Uppsala 1701. Extra ordinarie professor och bibliotekarie i Lund 1702-11-06. Tillika prsepositus communitatis därst. 1703-04-23. Ord. professor i logik och metafysik samt extra ordinarie teol. professor därst. 1707-06-24. Prästvigd 1709. Professor i moralen vid Uppsala universitet 1710-02-23 och i filosofien s. å. 19/4. Teol. doktor 1719-03-20. Tillika kyrkoherde i Näs3 prebendepastorat s. å. 19/4. Adlad s. å. 23/5 jämte sina syskon och för sin faders förtjänster (introd. under nr 1582). Superintendent i Karlstads stift 1723-03-19. Biskop i Linköpings stift 1730-01-21, vilket ämbete han dock ej kom att tillträda. Ärkebiskop och Uppsala universitets prokansler s.å. 20/11 efter sin fader. Död 1742-06-21 i Uppsala och jordfäst s. å. 21/9 i Uppsala domkyrka3 Han bibehöll efter adlandet sitt namn oförändrat eller Steuchius. Under hans tid blev ärkebiskopshuset från grunden ombyggt och ansenligare gjort.' Gift 1:o 1705-08-24 i Linköping med Elisabet Spegel, född 1688-01-24, död 1720-07-18, dotter av ärkebiskopen Hakvin Spegel och Anna Schultin. Gift 2:o 1724-06-08 med sin halvkusin Ulrika Eleonora Franc, född 1687-03-07 i Stockholm, död efter barnsäng 1725-07-05 i Karlstad och begraven s. å. 1/8 i Kils kyrka i Värmland, dotter av landshövdingen Peder Franc, adlad Franc, och Catharina Oljeqvist.
Archbishop of Sweden.
Jöns Steuchius, adlad Steuch (son av Mattias Steuchius, Tab. 1), född 1676-01-03 i Härnösand. Student i Uppsala 1690-07-21, i Lund 1695 och åter i Uppsala 1696. Filosofie magister därst. 1700-12-10. Utrikes resor 1698-1701. Docent i filosofiska fakulteten i Uppsala 1701. Extra ordinarie professor och bibliotekarie i Lund 1702-11-06. Tillika prsepositus communitatis därst. 1703-04-23. Ord. professor i logik och metafysik samt extra ordinarie teol. professor därst. 1707-06-24. Prästvigd 1709. Professor i moralen vid Uppsala universitet 1710-02-23 och i filosofien s. å. 19/4. Teol. doktor 1719-03-20. Tillika kyrkoherde i Näs3 prebendepastorat s. å. 19/4. Adlad s. å. 23/5 jämte sina syskon och för sin faders förtjänster (introd. under nr 1582). Superintendent i Karlstads stift 1723-03-19. Biskop i Linköpings stift 1730-01-21, vilket ämbete han dock ej kom att tillträda. Ärkebiskop och Uppsala universitets prokansler s.å. 20/11 efter sin fader. Död 1742-06-21 i Uppsala och jordfäst s. å. 21/9 i Uppsala domkyrka3 Han bibehöll efter adlandet sitt namn oförändrat eller Steuchius. Under hans tid blev ärkebiskopshuset från grunden ombyggt och ansenligare gjort.' Gift 1:o 1705-08-24 i Linköping med Elisabet Spegel, född 1688-01-24, död 1720-07-18, dotter av ärkebiskopen Hakvin Spegel och Anna Schultin. Gift 2:o 1724-06-08 med sin halvkusin Ulrika Eleonora Franc, född 1687-03-07 i Stockholm, död efter barnsäng 1725-07-05 i Karlstad och begraven s. å. 1/8 i Kils kyrka i Värmland, dotter av landshövdingen Peder Franc, adlad Franc, och Catharina Oljeqvist.
Fisker i Korør og benyttede også navnet Skov.
Portør.
Benytte senere navnet Schou.
Konfirmeret 8 april 1894 i St Povls sogn, Korsør.
Superintendent.
Petrus Steuchius, född 1605-05-08 på Speteby. I Nyköpings skola 1615 och i Strängnäs katedralskola 1620. Student i Uppsala 1624-08-18. Prästvigd i Strängnäs 1629-10-14. Promov. filosofie magister i Uppsala 1632. Lektor i fysik vid Strängnäs gymnasium 1632. Utrikes resor 1632-1635 och därunder student i Rostock och Wittenberg. Tillträdde lektoratet 1635-09-03. Teol. lektor och prebendepastor i Fogdö och Helgarö församlingar 1638. Kontraktsprost 1639. Hovpredikant 1644. Superintendent i det nyinrättade Härnösands stift 1647-06-03. Död 1683-12-16 och begraven 1684-02-10 i Säbrå kyrka (Västernorrland). [1]. Gift 1:o 1635-09-21 med Brita Ilsbodina, dotter av domprosten i Strängnäs stift, kyrkoherden i Jäders pastorat Mattias Ilsbodinus och Birgitta N. N. Gift 2:o 1655 med Elisabet Johansdotter Bruggman, änka efter guldsmeden Sven Trast. [1]
Sporvejsfunktionær.
Petrus Stök var kanik i Linköping vid reformationstiden. Sattes år 1530 av Gustav Vasa till evang. pastor i Björkvik församling i Södermanland, där han uppnådde en hög ålder.
På fädernet härstammade Stök från en gammal prästerlig släkt, som var känd redan på 1400-talet och som av konung Erik af Pommern kallades Stök och fick tillstånd att bära adligt vapen.
En son var kyrkoherden i Mörkö och därefter i Jerna pastorat Georgius Petri Stök.
En annan son var kaptenen och kronofogden Erik Pederson Stök.
"Aurelius förmodar, att Georgius Petri Stök, Kkhde i
Mörkö, sedan Järna, varit hans (Petrus Stök's) son"
Vilhelmina Lovisa Johanna von Schwerin
04/01/2020, HES: Looked unsuccesfully online for images